Blackneck's A'Riva & B'Atlas

Japp, nu har Peter semester...Vilket innebär att arbeta i trädgården istället, men till sin hjälp har han ju Atlas. Men när jag säger att han har ju en egen liten assistent som hjälper honom så fnyser han bara och muttrar något om att stjälper men än han hjälper... Peter (husse då alltså) han har fixat i trädgården hela denna veckan medans jag har arbetat, han har klippt häckarna, sågat lite buskar och träd och slitit rent allmännt i trädgården, Roxy hjälper till en stund sen ligger hon och tittar på när Atte försöker dra sitt strå till stacken,, eller rättare sagt han drar iväg med pinnar ,grenar och stockar och lägger dom där han tycker att det passar. När sen husse drar igång en maskin är han ju där och ska försöka rädda honom från dessa monster, så det som annars är några timmars arbete förläng ytterligare några timmar, men det märks att de båda arbetar hårt på dagarna för på kvällen så slocknar de båda direkt, Atlas har inte ens gått upp kl 04.00 på flera dagar utan väntat tills det är dags att  gå upp, typ  halv fem fem istället:)

Då Atlas har hjälp till på hemmafronten så har Roxan fått lite egentid med träning med mig, det har blivit något fält spår i veckan, ett skogspår i helgen som var och det går framåt, ibland tar hon lite för givet att spåret går rakt fram och kan bli lite slarvig, men Susanne lurar henne lite så att hon blir tvingad att arbeta för att få sina saker och belöningar. Sista fältspåret gick faktiskt ganska bra, trots lite serpentiner,vilket gjorde att hon blev mer noggrann och verkligen följde spåret hela tiden, så hon var verkligen värd sin boll i snöre i slutet.. Igår var det lite träning på klubben som gällde tillsammans med Erika och Izor. Det blev kryyyyyyyyyp träning.....trött på det momentet, kanske för att det inte funkar, ok det gick väl sådär de sista krypet men ändå... Och sen körde vi ett par apporteringar med Izors apport, inga problemas, lite sakta tempo tycker jag själv men det får vi greja med efter tävlingen vill inte och pilla på det för mycket nu..Samma sak med krypet vill inte börja plocka isär det i delar nu innan tävling utan vi får se hur tävlingen går och sen ta om det från början igen...Budföring körde vi också en runda och det är inte klokt vad 100meter är långt!! Hon gick inte på första kmmandot utan jag fick säga till 2 ggr, samma sak när hon skulle från mottagaren, sen ska det ju skott på det också, hoppas på skott träning nästa vecka så att hon får springa åtminstonde en budföring med skott innan tävling.

Nu är det bara 2 dagar kvar t ills min semester börjar, ledig 2 veckor sen arbetar jag 2 veckor sen är jag ledig ytterligare 1 vecka, förhoppningen är väl att åka till bruks SM den veckan, vi får se..

Åter till verkliheten..

Over and out // Lotta, Roxy min prinsessa och Atlas husses lille hjälpreda:)

Nu är det verklig sydländsk hetta ute och inne...Till och med hundarna tycker att det är för varmt..Dom ligger mest och dåsar under ett träd i trädgården, ibland far dom upp och jagar bort någon fågel som de tycker har kommit in på deras revir, eller drar en runda och gör ett tappert förösk att leka med varandra, vilket slutar med att båda blir ännu varmare och ännu tröttare.. Förstår inte varför jag har anmält till tävling den 1 augusti, när det inte går att träna i denna värmen, spåren är rykande torra, lydnaden är mindre entusiastisk att hålla på med när tempraturstrecket når över trettio grader. Hade jag bara haft semester nu så hade jag ju kunnat vända dygnet och träna på natten istället. Så kommer vi nu med på tävlingen den 1:e så får vi se det som en väl förberedd träning..Och ta det som det kommer,eller så kanske det går bra vem vet. Vi håller på med krypet iallafall, det går ju trots värmen:) Och det går väl framåt, mest att Roxy har lite bråttom och vill ha kontakten med mig så hon kryper lite för fort och lite för snett och det momentet är ju koff. 5.... Och sista lydnadstävlingen spottade hon ju ut apporten... så den tränar vi också på då den också är koff. 5... Jaja det går som det går, älskar henne ändå:)Det är ju inte hela världen det kommer ju fler tävlingar och vi ska ju hålla på några år till, så jag tror nog att vi har tiden till att det ska fungera.Och Atlas han växer så det knakar, han har blivit riktigt långbent, bred framtill men liten baktill, men det tar sig.Nu var det et tag sedan jag vägde honom,men han ligger nog runt 28-30 kg nu. Och han har dessutom blivit KÄR..I hunden som är på firman. troligen löper hon nu för han går där och suktar efter henne genom staketet och hon går och suktar efter honom. Så står dom där nos mot nos och pussas..Och Atlas tycker hon är så fin den gamle käringen. Vi bor ju så att ett staket avgränsar mot husses firma och vårt hus,och som tur är så är ju staketet en 2 meter högt, annars hade nog Atte hoppat över till henne eller hon in till oss.Så visst börjar han bli stor lill killen. Ikväll blir det lite träning iallafall, troligen kommer det in lite svalka med regnet som kom inatt och som ska komma under dagen, för det håller inte i längden att ligga i hängmattan och tro att allt ska  funger om 2 veckor..Om inget annat har vi ju lägret med Frida att se fram emot:)

over and out// Lotta, Roxyfoxy och Atte attentat

och gör mig till kung! Ja Atlas har nu provat att bada i havet!!Och vilken lycka han visade, det var bättre än den lilla badbaljan han har hemma i trädgården. Här hade han en hel ocean att beskydda. Vågorna var hans inkräktare och de skulle fångas till varje pris... Lördag morgon åkte vi ner till stranden innan alla barnfamiljer invaderade, Atlas fick då prova det här med att bada i början förstod han inte vad det var för kul med detta, men insåg snart att detta var ju perfekt för honom, det svalkade, det fanns grönsaker (tång) att lattja med och det fanns vågor som aldrig sinade.. Roxy tog det mer med ro men så är hon ju numer världsvan vid detta.. Hon sprang ju också omkring ch tycker det är skönt, men vill ju helst ha något att jaga efter, men Atte räcker det att det finns lite vågor eller att man skvätter lite vatten så är ju lyckan på topp. Söndagmorgon gjordes samma runda och han blev överlycklig när han såg att vi skulle till stranden igen..Husse stod vid strandkanten och roade roxy med lite bus och jag och Atte gick ut en bit, jag skvätte vatten och han tog jagade stänken.. Men efter ett tjugotal hopp och studs så missade han vattendropparna och högg mig i fingret istället....Blodvite uppstod, tur att man har förband i bilen. Men när det var slutbadat ville han absolut inte upp..Han ville vara kvar hela dagen antingen det eller fick husse ta och bygga en egen strand hemma, för detta ville han göra var dag. Väl hemma fylldes Atlas badbalja, han blev jätteglad, men tröttnade lite snabbare än han brukar, med tanke på att han lätt kan stå i sin balja hela dagen så stod han nu bara någon halvtimme och höll på med sitt skällande och svättande med vatten. Men insåg väl att det är en strand han vill ha.. Antingen det eller så var han bara väldigt trött, för så fort han kom in så slocknade han.. Så helgen har inte innehållit någon som helst hundträning, vilket kan vara skönt för både mig och hundarna, i helgen har de bara fått vara hundar, med bad, promenader och mys. Sen tar vi nya tag idag med lite träning, vi har ju dock en tävling framför oss, jag och Roxy.. Hoppas verkligen på en uppflyttning så att vi kan ta en 2 veckors paus från träningen, det behövs. Atlas får ju träning var dag.. Men det är ju vardags träning så att han lär sig rätt och fel, att det är inte ok att hoppa upp på diskbänken och sätta sig där, att man får inte sitta med vid köksbordet.. PÅ en stol utan man kan sitta på golvet. Men det går framåt för var dag för den lilla killen. Nu är det "bara" tre veckor kvar tills det är semester, och vi räknar ner.. Men om de är trötta efter denna helgen så kommer de att vara helt slut efter semestern...Och jag med..

Over and out// Lotta, Roxyfox & Atte Attentat

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.

 När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans
 hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska
igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.

Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.

Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt
flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som
varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på
ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.

Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...

May I go now?
Do you think the time is right?
May I say goodbye to pain filled days and endless lonely nights?
I've lived my life and done my best an example tried to be.
So can I take that step beyond and set my spirit free?
I didn't want to go at first, I fought with all my might.
But something seems to draw me now to a warm and living light.

I want to go, I really do.
It's difficult to stay.
But I will try as best I can to live just one more day.
To give you time to care for me and share your love and fears.
I know you're sad and affraid, because I see your tears.
I'll not be far, I promise that, and hope you'll always know...
That my spirit will be close to you where ever you may go.

Thank you so for loving me
You know I love you too.
That's why it's so hard to say goodbye and end this life with you.
So hold me now just one more time and let me hear you say...
Because you care so much for me,
You'll let me go today