Blackneck's A'Riva & B'Atlas

Ja då är nu SM i bruks över för detta året.Vi var ju där som åskådare,vilket är skönt för hur det än är så är det på bänken man vet bäst,eller?Det är ju så lätt när man är åskådare att ifrågasätta ditten och datten.Vi var några från klubben som åkte upp tidigt på söndagsmorgonen för att se på lite lydnad och lite planskydd.Lite av lydnaden av spårhundsgruppen såg vi,men annars blev det mest planskyddet från skyddshundsgruppen vi såg.Det är ju mest "publik" vänligt att se skyddet då det händer lite samt att man oftast får sitta på läktare och under tak.Nu hade vi faktiskt riktigt bra väder och slapp undan regnet som var utlovat.I skyddshundsgruppen är ju Frida med Blacknecks Best min favorit och den jag hoppades på,men jag hade ju sett redan på lördagen att de hade nollat på uppletandet,så någon vinst för de trodde jag inte.Men jag får ju ändå säga att de gjorde ett fantastiskt skyddsarbete,väldigt lugnt och balanserat och då är ju inte jag så kunnig inom detta.Så inom planskyddet var ändå frida med best bäst! Det slutade med att de hamnade på bronsplats vilket är riktigt bra.Där emot var det ju många som ville att mister gere skulle ta tillbaka guldplatsen,vilket han gjorde,då även han hade riktigt bra planskydd och hade naturligtvis bra poäng från föregående dag.Om de som nu ville att gere skulle vinna eller om det iallafall var en schäfer som vann istället för en malle det vill jag ha osagt,då jag vet att det var en del från förra året som nog tyckte det var lite nesligt att en flicksnärta gick in med sin 4-åriga malle hane och tog guldet då..Men som sagt Mister gere var riktigt duktig han med trots han är schäfer:).Men man väljer ju olika här i livet,vissa vill ha schäfer och vissa vill ha mallar så är det ju bara och hur det än är så har vi ju samma intresse och det är ju att hålla på med hund oavsett vilken av raserna det är.Jag föll för malinois och ångrar det inte.

Tack Felicia att jag fick åka med er upp,det var kul och hälsa "totte" :)

Och det var ju även kul att få ha trevligt sällskap av Patrik,Stellan, Maria,Anna-Karin och Johanna.Vi ses på klubben för nya träningstag.

Det var söndagen äventyr. I lördags om vi nu tar det baklänges,så var jag och Malin hemma hos Erika och gick spår på stubben,jag gick ett rakt spår i lite sidvind till Roxy,mest för att hon inte provat spåra på stubb innan.Och hade ett tydligt påsläpp i starten.Hon knallde på och markerade alla (tre) apporterna.Hon kunde inte bry sig mindre om att det var stubb och stickigt.Så jag var nöjd.Även Dallas och Izor gick riktigt bra så det kändes lyckat.Sen hade vi förmånen att Håkan kunde skjuta,så vi fick även lite skott träning.Erika och Håkan bor ju så perfekt så även ett litet uppletande i skogen gjorde vi för alla tre hundarna.Roxy fick visning när ett av föremålen lades ut och hon gick fint ut och plockade föremålen.Nästa gång får bli utan visning då hon blir väldigt taggad av visningen,hon vet ju vid detta läget vad det är hon ska göra.Så vi åkte hem nöjda och belåtna.Tack Erika (och Håkan) för att vi hade träningen hemma hos er,och riv nu den ena hagen och gör det till apellplan så kan vi träna lydnad hos er i vinter på helgerna.

Men nu är det måndag och en ny spännande vecka ligger framför en,med träning av hund :) och arbete :(

JAha då var helgen slut.Kan inte förstå att tiden går så fort!Inte bara helgerna utan även vardagarna.Iallafall så så var vi ute igår och lade spår , jag, Pernilla, Malin och Erika samlades i Jonstorp och skulle lägga fältspår.Pernilla gick ut mitt spår och vi gjorde ett sk. flockspår. När vi sen alla hade gått ut spåren till varandra så satte vi oss ned för lite kaffe och hundsnack. När vi då sitter där så kommer det ett par "flanörer" som är ute med sin hund och går så fint på grusvägen.Allt frid och fröjd, tills jag upptäcker att de helt plötsligt bestämmer sig för att korsa fältet över mitt spår...Jag blir ju (som jag lätt kan bli) lite upprörd över detta och känner att vad f-n kan inte människor hålla sig på givna vägar..Men nu visste vi ju att de hade gått där när vi gick ut och att mina fina tränings kompisar fick lugnat ned mig att detta är ju jättebra träning.för hur det än är så finns det ju svamp, lingon eller blåbärsplockare ute i skogen.Och allt gick väldigt fint, visst Roxy snurrade lite där de hade gått men löste det fint. Missade 2 apporter precis där hon snurrade men var annars väldigt duktig,och jag var lugn och fin vilket jag var stolt över.Men min kommentar till detta är att jag vill inte ha: kaniner/harar, rådjur/älgar, vildsvin/fåglar, bärplockare, svampplockare eller andra flanörer eller strövare i mina spår...Så man kan ju undra var jag ska gå mina spår?Är nog lättare att spåra där allt sådant befinner så att vi lär oss att  det är ok,hon ska följa det givna spåret ändå.Men kanske finns det någon jägare där ute som är villig att offra ett par månader för att skjuta av lite stör moment? Från typ smålans skogarna ner till ystad :)

Hej hopp nu väntar måndagens utmaningar!

Ja då har man nu tjatat igenom lydnads momenten i Lydnad 1 samt i appellen så att man börjar bli trött på sig själv.Så man börjar ju så smått att kika närmre på lägreklass momenten samt klass 2 momenten.Och då upptäcker man att man tycker att allt ska gå lätt och enligt träningsplanen man har,man funderar hemma i kammaren hur man kan göra för att få till ett moment hur man kan dela upp det,när man ska belöna och vilket mål man har med det, och hur man ska rätta till om det inte går som man vill.Men sen står man där med skägget i brevlådan och inser att planen inte höll ,eller att sanningen är den att tålamodet inte fanns där.Man körde inte så många repetitioner innan man satte ihop momentet utan gick för fort fram och tycker sen att min hund fattar ju inte..Och det är klart den inte gör,den vet ju inte hur det ska se ut när det är klart utan tycker nog mest vi krånglar till det.Men det är väl detta som gör det så kul att träna hund att vi måste fundera och trixa lite fram och tillbaka innan vi är i hamn.Själv kan jag tycka det är kul att prova lite nya ideer och tankar men samtidigt känner jag mig stressad att jag måste ut och tävla och visa att vi kan.Själv känner jag att jag behöver inte stressa utan får ta det som det kommer,vill att tjejen ska kunna hur det ska gå till innan jag går ut på tävling och att jag kan lita på att hon kommer att utföra det jag ber henne om (om inget otroligt inträffar).Annars är det inte schysst mot hunden om man kommer ut på en tävling och kommenderar henne på ett moment hon är väldigt osäker på,för hur det än är så tryter tålamodet på allvar när man står på en tävlingsplats för då vill man ju bara att det ska flyta på.Men visst blir det apell tävling nu i höst för oss för det känner vi oss redo för,jag hade tänkt anmäla till en tävling och i min rosa lyckliga värld tror ju jag att vi blir godkända och uppflyttade efter en tävling och hade bara tänkt anmäla till en.Men nu får jag veta att jag bör nog anmäla till minst två tävlingar för det kan gå käpp rätt åt h-vete på spåret lydnanden osv...så nu blev jag kluven,kanske ska jag anmäla till två tre stycken då?Men då ska man helt plötsligt hålla på att avanmäla om man klarar det på första.Som i lydnad 1 anmälde jag till 3 för att jag skulle ta LP1 och det fanns inte en tanke på att vi inte skulle ta första pris i alla 3 tävlingarna och det gick ju fint.Jaja jag får se hur jag gör.känns bättre att anmäla till en tävling och träna inför den så att man inte tänker att jag tar det på nästa tävling,utan det är där och då det gäller.För som sagt jag har tålamod men det är inte långt..

hej hopp//Lotta

Nja egentligen är väl inte hösten här riktigt ännu,men det känns som så då man nu börjat jobba och det är blåsigt och regnigt utomhus.För de som är sol och badtokiga har detta varit en katastrof sommar för tredje året i rad.Men för oss som har hållt på med hundträning eller dylikt under sommaren har det varit ett bra väder.Och träningen fortgår ju nu under hela hösten och vintern.Som någon sa att det är ju toppen att bo i skåne här är det ju barmark nästan hela året med undantag för någon dags snöfall.Och visst har vi barmark..men det innebär ju också att vi har väldigt våt barmark..Iallafall så var vi i måndags och spårade jag, Pernilla och Malin ute i Jonstorp.Gick relativt bra för Roxy som slog lite i en vinkel där det varit en flock gäss som lämnat lite rester efter sig,sen så styr jag henne lite för mycket då jag gick mitt spår själv,hon går lite mer självsäkert när det är någon annan som har gått ut mitt spår för då har jag ju noll koll,så idag onsdag så hoppas jag att Pernilla går ut mitt spår istället.

Igår var vi på klubben och tränade,först lite uppletande i skogen som gick fint,och Roxy fick sen se på när Storm gjorde sitt uppletande och då blev hon ju som tokig och viller mer mer mer så det är kul när hon blir så arbetsvillig.Sen körde vi lite lydnadsträning bla. inkallning med ställande men körde det endast en gång då hon nästa inkallning förväntade sig ett ställande så gjorde jag några raka inkallningar istället.Provade lättmetallen och tränade gripandet av den och hon tog den 3 gånger av 3 möjliga!!Jag blev så glad för min lilla tjej.Vi har ju påbörjat krypet och det går framåt,jag begär just nu bara ett steg och det går fint,det är mest att hon har väldigt lätt för att lätta på armbågarna när hon ligger så vi tränar rätt mycket på att hon ska ligga ner och helst rakt då också.Sen körde vi lite skall övning och fritt följ som avlutning så det var mest "nya" saker vi tränade på igår,detta gjorde att hon var helt slut när vi kom hem igen och hon slockande i soffan.Tror att hon tycker det är rätt skönt att jag har börjat jobba igen så hon kan vila under dagen innan nästa dags träningen tar vid.Idag blir det spårträning igen tillsammans med Pernilla och eventuellt Malin.Tack tjejer för att ni finns och hjälper mig och Roxy till framtida framgångar:) vi ses ikväll.

//Lotta med roxy the fox.

Efter spaning och jakt på "firma" hunden Blackie som rymde torsdag morgon ut i bruces skog så for vi då iväg på en liten weekend tripp till Öland.Vi hade bokat stuga på Eriksöres camping som skulle vara ölands hundvänligaste camping, med fint hundbad, möjlighet till träning och rastning.Vi kom framstrax efter lunch till vår lilla stuga som visade sig ligga i sol hela dagen,toppen tänker man ju först...men sen inser man att det blir ju ganska varmt inne också.och varmt det var det,minst trettio grader varmt inne stugan och lika mycket utomhus.Och om det blir stekhett inne när det är varmt så kan ni tänka er så kallt det blir på natten om det är kallt och det var kallt på kvällarna när solen väl gick ner,så när man vaknade på morgonen så var man lite huttrig minst sagt.I vilket fall som helst skulle då ner med hundarna till det där "fina" hundbadet så att de fick svalka sig lite,och jag vet inte om man kanske är kräsen som kommer från skåne och helsingborgstrakten med vad man kallar hund bad,men detta var inget kul bad,sten sten sten..ingen sand,där det om möjligt var lite sand så var där ju även sankt så man sjönk ner..samt en massa folk runt omkring med hundar och barn.stranden var väldigt liten och har man inte hund så förstår jag inte att folk väljer att campa på denna camping för den låg helt off.hund rastgården kan nog ha mätt en ca 40-50 kvm,visst sen var där en agilitybana som säkert är kul att ha om det är det man sysslar med annars också.Nej ska man till öland med hund kan man med gott samvete välja en bättre camping med bra läge och bättre strand,de flesta campingar har det hundvänligt,med stugor som är för hundägare med hund de flesta har även hundbad.För även denna camping som skulle vara hundvänlig hade såklart regler för oss hundägare,att hunden fick inte stå och skälla,hunden skulle rastas på avsedd plats osv. osv. Men de som hade barn de fick bete sig hur som,skrikande ungar överallt..Visst jag förstår nog inte då jag inte har egna barn men när barn gallskriker varför agerar inte föräldrarna?Jaja,vi var ju inte på campingen hela dagarna utan körde runt ön och tittade på lite guldkorn för hur det än är så är det än väldigt fin ö,med massor av gräsmark att lägga spår på,stora öppna fält som bara ligger och väntar:)

Men man kan ju väl säga att norra öland är ju mest turistvänliga med mycket aktiviteter. Jag har lagt in bilder från öland,ska bara skriva lite mer kommentarer till dom,men vi kan ju summera att vi har en badanka i huset som vi kallar Roxy,hon tyckte det var så skönt att svalka sig i det blå,var vi än var så ville hon ner och ta ett dopp.Men nu är min semester slut och vi går tillbaka till våra vanliga rutiner med träning och jobb ,vilket också kan vara skönt.Det har varit väldigt mycket träning dessa veckor så nu kan tjejerna få ha sin semester,iallafall mellan kl 12- 16 imorgon:)

hej hopp vi ses väl på tränings/tävlings banan i höst!

Som överskriften säger, kaniner..varför finns dom och vad gör de för nytta egentligen?Visst är dom söta men that's it!Gick ett spår i förra veckan ute i Jonstorp tillsammans med Malin och Pernilla.Påsläppet gick strålande första och andra vinkeln likaså, men sen då var den där..kaninen..for rätt upp en halv meter från Roxys nos, kanine sprang iväg Roxy gjorde en ansats att springa efter,och jag som verkligen jobbar med att hon ska INTE jaga drog så klart i linan och blev förbannad...Och de som vet hur Roxy är..att om det ska spåras får jag göra det själv för då lade Roxy ner verksamheten och tyckte bara att jag var fruktansvärd.Sen spårade hon vidare lite sporadiskt men lite drag i linan och hon kom in till min sida..Nu i efterhand kan jag säga att det bästa hade nog varit att när hon försökte ge sig efter kaninen att jag bara höll emot.fick lugnat ner henne och mig och sen fortsatt spåret.Men efter kaninen var jag skit förbannad och det märkte såklart Roxy av.Så dagen efter var det till att lägga ett relativt snällt spår med bra vindriktning och det tog hon fint men gick däremot över apporterna,och jag ville ju absolut inte bråka om det denna dagen så Malin och Pernilla plockade upp dom när de gick efter.Så nu blir det att träna upp förtroendet igen i spåret och markeringen av apporterna,säg vad hade man gjort av sin fritid om man inte haft hund.Helgen som gick var det knappt någon träning alls utan vila.Samma sak för den gamle Pippi i hemmet då hon verkar lite hängig,inte alls den glada pigga entusiastiska hund..börjar bli lite orolig för henne då hon nu till och med bara har tittat på sin mat,hon som brukar kasta sig i sig sin mat..Vi får låta det gå ett par dagar och ser hur det går.Har varit med om allt för många gånger man farit iväg till vet. och kommit hem några tusen fattigare så var det bara en fis på tvären.Så det gäller att ha is i magen,hon dricker ju i allafall och när vi är ute på promenad är som alltid väldigt uppmärksam när det kommer en kanin i hennes väg.Så sådär sjuk verkar hon inte.

Nej nu får jag skutta vidare...och om någon har ett svar om varför kaniner finns,hör av er.

//Lotta och Roxy